Edstrandska stiftelsens stipendieutställning
Galleri KHM2,
Malmö 2024
Photo credit: Youngjae Lih
Installation view, Edstrand Foundation’s Scholarship Exhibition, Galleri KHM2, Malmö
Väv av flisor
Weave of Splinters
2024
oil on canvas
140 x 100 cm
Skärvan
The Shard
2024
oil on canvas
160 x 135 cm
Rött kärl
Red Vessel
2024
oil on canvas
60 x 44 cm
Krökt nål
Crooked Needle
2024
oil on canvas
49 x 56 cm
Fäste
Brace
2023
oil on canvas
140 x 100 cm
Installation view, work on the right by Anne Sofie Djernis
Frö som gadd
Spike as Seed
2024
oil on canvas
75 x 59 cm
Elisabeth Östin har en smärtpunkt. Den sitter någonstans under bröstkorgen.
Från den punkten arbetar sig hennes bilder ut mot betraktaren.
Hon söker impulser som korresponderar med den intensiteten. Hon kan hitta den
i gamla anatomiska planscher över människokroppen, som i de målningar hon visade
i utställningen Trabeklerna 2023. Eller i Radiumdans, visad på hennes Mastersutställning 2019,
med giftgröna (radioaktivitets färg) ångor i sällsamma slingor. Eller i de töckniga formerna i
Hög Luft 2021.
Hon dras till det svåra och fasansfulla. En inspiration har varit den chilenske författaren
Benjamin Labatuts En Fruktansvärd Grönska, en serie berättelser om forskningens, och
forskares, resa bortom det fattbara i partikelfysik. Hon söker tills hon hittar mottrycket till
smärtpunkten. Då börjar hon måla.
Östins nya målningar har ofta sin bas i färgen Caput Mortum, den färg som renässansmålare
som Andrea Mantegna använde för att måla Kristi kropp som lik.
Det är en djup rostfärg som egendomligt nog är kall trots att den verkar tillhöra ett rödviolett
spektrum.
Ur denna passionsfärg framträder former som eventuellt tillhör växtriket, som Skärvan eller
Väv av Flisor. Målningarna är förföriskt vackra, men deras gul/grön/vita ornament över
Caput Mortum- grunden associerar till mögel och varbölder.
Varbölder är ju där för att skydda det nakna såret. Det är en del av läkeprocessen.
Det är liv över död.
Jag associerar till medeltida helgon som sög varet ur de sjukas sår, inte i någon pervers
lidandesorgie, utan i den djupa kärleken till allt levande.
Den passionen finns också i Östins måleri, ett måleri som inte väjer för fasan, men lyfter fram
den och vårdar den tills den förvandlas i sin motsats.
Gertrud Sandqvist